Närkes fornborgar - Mina tankar

Från den här tiden, 8000 före år 0 (8950BP) och framåt, i det som är mitt fokusområde i vad som nu är Närke, finns många lämningar efter människorna som levt där, så kallade fornlämningar. En av dessa lämningar är de så kallade fornborgarna. Det som kännetecknar fornborgarna är att de är konstruerade stenvallar, kallmurade, där alltså stenarna är staplade på varandra. Vallarna eller stenmurarna är runda på ett sånt sätt att de ringar in ett område. De är svåra att definitivt höjdbestämma idag då många har raserat, och dessutom blivit bestulna på sten av "moderna" människor till exempelvis sentida husgrunder eller betesmarksavgränsningar. De kan ha försetts med träpalissad upptill, se exempel här (öppnas i nytt fönster). De varierar i storlek, från mindre på ungefär 40-60 meter i diameter, till större med en diameter av 200 meter. Det finns minst en ingång, ibland fler. Många av borglämningarna idag har synliga ingångar, i form av tydliga öppningar/mellanrum i stenmuren.

Det finns lite olika typer av konstruktioner där det vanligaste är att vallen går i en mer eller mindre jämn cirkel. I mitt fokusområde är alla lämningar placerade på en höjd eller ett berg. I andra delar av landet finns det så kallade låglandsborgar, men det är på platser som till exempel Gotland och Öland där det inte finns några större höjder i geografin. På ett stort antal platser där borgen är belägen på ett större berg så har den uppförts som en bruten cirkel med öppning åt där det finns en naturlig brant eller stup, ditåt borgens huvudriktning och utsikt vetter. En sådan borg som den sistnämnda har i och med sitt läge vid stupet bara ett håll där den går att tillträda. Två bra exempel på lämningar efter sådana är Tarstaborg och Ullavi Klint.

Det är också så att alla registrerade fornborgar inte är fornborgar. Och 'fornborgar' är alldeles för brett av en kategori egentligen. Det är svårt, i princip omöjligt att datera borgarna då de är byggda av sten, dock har det gjorts fynd i området innanför borgvallarna på många platser. Men det säger bara när borgen nyttjades, inte när den byggdes. Därför blir det omöjligt att säga när borgarna som fenomen började uppföras för första gången, det vill säga hur gamla de äldsta är. Lika svårt blir det med att säga deras syfte. Även om det är uppenbart att de som byggde borgarna ville ha: uppsikt, på grund av deras höga lägen, och att: de byggdes för skydd, så är det omöjligt att med säkerhet hävda att alla byggdes med ett och samma syfte. En klar anledning är i alla fall oro. Sen går det att ta upp fler anledningar som exempelvis: maktuppvisande (för det egna folket men likväl också för utomstående), vaktposter (utkiksplatser för yttre angrepp, och även plats för varningseldar), kultplatser och säkerligen boplatser (Tarstaborg har spår av eventuell byggnation innanför stenmuren).

En teori jag har är att majoriteten av alla de olika borgar och stenvallshägnader, i mitt fokusområde, har varit en del av ett och samma förbindelsenätverk, och de har blickat ner över mer eller mindre öppet vatten, eller åtminstone vad som ännu är översvämmat sedan issmältvattnet dragit sig undan i den vik som är Närkeslätten idag. Om nu borgarna i det här området haft ett och samma syfte baserat på var de byggts någonstans, uppsikt och skydd över slätten, så anser jag att den åtminstone gemensamma nämnaren angående 90% av de borgar som i alla fall är inom mitt fokusområde måste ha blickat ut över en öppen yta. Huruvida sen den öppna ytan har varit mer eller mindre öppet vatten, eller tidigare översvämmat, går inte att säga idag, men det kan alltså inte ha varit någon större växtlighet eller skogar för då försvinner hela vitsen med att ha uppsikt över området, och i många fall kontakt med andra borgar. Det här har varit min största utmaning. Att med kartor från Lantmäteriet och SGU försöka hitta "ögonblicksbilder" i olika skeden av historisk forntid, stenålder-äldre järnålder, där jag försökt se vilka borgar som är placerade var.

Det jag i mina efterforskningar har noterat genom att titta på deras geografiska positioner i Närke är att det mellan Odensvi (Vretstorp-Östansjö) via Hampetorp (södra Hjälmaren) till Uvberget (Vingåker-Marmorbyn) på en sträcka av ca. 65km fågelvägen ligger 10st fornborgar. De ligger som en försvarslinje, på rad följades den urbergskam söder om Närkeslätten, tittandes ner på densamma, norrut över Kumla-Hallsberg-Sköllersta-Ekeby-Mosås-Odensbacken-Mellösa. Detta enorma bevakningsnätverk måste ha varit av stor betydelse för de människor som förde upp det och använde sig av det, och som de säkerligen också till stora delar var väldigt beroende av.

Nu tror jag ju absolut inte att alla borgar byggdes samtidigt, tvärtom, för det blir väldigt svårt att hitta en specifik tid där precis alla fornborgar ligger perfekt, överblickandes till exempel vatten. Likadant som att det är orealistiskt att hitta en specifik tid är alla gravfält och gravhögar ligger vid ett vattenbryne, trots att de verkar vara anlagda nära vatten många gånger. Det här är ju platser som valts ut över tid. Vartefter vattnet dragit sig undan, flyttat sig.

Men när jag tittar på utvalt område så långt bak som 8750 före år 0 (6800BP) så är det flera som faktiskt gör det. Och 800 år senare, så går det att se ytterligare fler som ligger vid den nu något tillbakadragna strandlinjen. Det här blir tydligast vid det område som nu är Kvismaren (öster om Gällersta-Ekeby-Sköllersta) där det 7950 före år 0 (6000BP) är fullt med vatten, samt i området runt Kumla och Hallsberg. Intressant är också att det inte existerar några gravhögar/fält längs Hjälmarens södra kant, som istället domineras av fornborgar, högt belägna på den bergskam som löper där. Gravhögar och gravfält verkar istället vara koncentrerat på platten/slätten nedanför. (Frågeställning: Är det här en logik som etablerats under de många år som platserna byggts upp?)

Så, när jag alltså använder mig av SGU's Strandförskjutningsmodell för att "simulera" detta, så ser jag att det absolut tidigaste som borgarna längs linje N och linje S, bild 3 nedan, kan vara uppförda är ca. 8000 före år 0 (8950BP).

För att illustrera så har jag, precis som under Istid här på sidan använt mig av olika program och kombinerat höjddata med vanliga kartor för att kunna presentera hur vatten har täckt delar av det som land idag. Jag har därefter använt SGU's Strandförskjutningsmodell (nytt fönster) som stöd. Som jag nämnt tidigare så är denna metod absolut inte exakt, men jag använder mig av den främst för att illustrera detta grafiskt. Bild 1 nedan visar det nutida kartområde jag valt att använda mig av, och är det jag avser när jag skriver mitt fokusområde. Något i mitten av kartområdet på bilden syns Örebro, med sjön Hjälmaren som dominerar kartbilden. Kumla och Hallsberg i söder om Örebro, med sjöarna Tisaren och Sottern. På bild 2 nedan har jag prickat ut alla 34 borgar som finns i fokusområdet.

Men kan det då stämma, att borgarna då alltså kan vara så gamla så att de är uppförda så tidigt som ca. 8000 före år 0?

På till exempel Länsstyrelsens sidor om de olika borgarna så anges där att borgarna "byggts under en lång tid från bronsålderns slut och under hela järnåldern, 1000 f.Kr. – 1050 e.Kr."

Samtidigt står det så här på deras sida om Mössebergs fornborg vid Falköping: "Borgens ålder är osäker. Det finns en osäker datering från neolitisk tid, som också kallas bondestenålder. De flesta fornborgar brukar vara tillkomna under äldre järnålder och i vissa fall under yngre bronsålder." 

Neolitikum, Bondestenåldern eller Yngre stenåldern är i Norden under ca. 4000-1700 före år 0. Det innebär ett hopp framåt på 4000 år. Jag illustrerar detta och jämför, se bilderna nedan:

På båda bilderna syns det tydligt att samtliga borgar längs linjerna inte ligger under vatten. Detta skulle ju kunna innebära att de är så gamla som 8000 år före år 0, i teorin. Det innebär iallafall att de utan problem har kunnat uppföras före 4000 år före år 0, (bondestenåldern) då de så långt som 4000 år bakåt före det inte varit under vatten. Nu är det ju också så enkelt som att det räcker med att titta på en vanlig karta med höjdinformation endast, utan mitt tillagda vatten, så framgår det ganska fort att alla borgarna längs linjerna ligger på en höjd av mellan 50-125 meter ovanför dagens närkeslätt. Men jag tycker ändå att mina bilder visar på möjligheten att borgarna mycket väl kan vara äldre än bondestenålder. 

Jag hoppas att bilderna ger en förståelse för hur det skulle kunnat se ut om det var så att dessa högt belägna borgar faktiskt blickade ut över ett innanhav, eller ett större vattenområde. Därtill om även gravfält och vissa kultplatser plottas ut på samma modell, eller en annan modell med ett tidigare eller senare tidsskede, så kan det visa på att också dessa anlades väldigt nära vatten.