Efter istiden - ett hav

Hela Närke har tidigare legat under vatten. Ett enormt hav som skapas när den senaste istiden upphör för ungefär 15000 år sedan. Issmältningarna fyller upp det som idag är Östersjön, och ett innanhav av sötvatten bildas även, som i sitt första stadie delar det som idag är Sverige på mitten. Det som sen ska komma att kallas för Närke blir då isfritt. Från istidens slut och fram till nutid så har issmältningar och landhöjningar i olika skeden gjort så att bl.a Vänern, Vättern och Hjälmaren blivit sjöar istället för stora vikar till innanhavet som innan.

Det geografiska landskapet i Närke har såklart påverkats avsevärt av tiden efter den senaste istiden, och det har sett väldigt olika ut under de olika stadierna av Östersjöns utvecklingshistoria (nytt fönster). Till en början så fylls den flacka Närkeslätten upp likt en enorm bassäng, med Kilsbergen i nordväst och TIsarbergskammen i söder som skapar en havsvik längst in. Därefter drar sig vattnet tillbaka och blottar under tusentals år vid olika perioder helt olika geografiska landskap. Efter Yoldiahavet delas Östersjöutvecklingen upp i följande perioder:

• Ancylussjön 8800-7800 år före år 0. (10750-9750BP)
• Littorinahavet 7800-1000 år före år 0. (9750-2950BP)
• Limneahavet 1000 år före år 0. till nutid.

Jag har gjort en hel del arbete med att försöka illustrera detta på digital väg. Det har resulterat i ett antal simulerade bilder över större (Örebro Län) och mindre områden (framförallt Kumla och Hallsbergs Kommun).

Jag har använt mig av olika 3D- och bildbehandlingsprogram och kombinerat höjddata från Tangram's Heightmapper (nytt fönster) tillsammans med överläggning av Lantmäteriets kartor (nytt fönster), för att kunna presentera hur vatten har täckt delar av det som land idag. Jag har därefter använt SGU's Strandförskjutningsmodell (nytt fönster) som stöd. Denna metod är absolut inte exakt, men jag tycker att den på ett bra sätt kan ge en form av en ögonblicksbild av ett specifikt skede i tid, och illustrera detta grafiskt. Det öppnar upp visuellt för hur land och vatten sett ut, och kan till viss del påvisa hur människor valt att bosätta sig, röra sig (färdvägar på land, men även vad som varit tillgängligt och otillgängligt i och med vatten).

För all angivelse av tid så använder jag konsekvent "XXXX år före år 0." eller "XXXX år efter år 0.", men skriver även i perentes efter: XXXBP, där BP står för Before Present, där Present är år 1950. Anledningen till att jag valt att skriva med även BP är för att förenkla något för mig själv, då jag använt mig av SGU's Kartvisare-Strandförskjutningsmodell där BP används.

Bild 1 nedan, visar det kartområde jag valt att använda mig av i mina egna modeller. Bilden visar Örebro något i mitten av kartområdet, med sjön Hjälmaren som dominerar kartbilden. Kumla och Hallsberg i söder om Örebro, med sjöarna Tisaren och Sottern.

Bild 2 nedan, visar Yoldiahavets slutskede 8800 år före år 0. (10700BP).

Bilden är beskuren, från SGU's Strandförskjutningsmodell (land är vitt och vatten är blått) och visar ett något större område än min modell ovan, men den visar Yoldiahavets utsträckning över Närkes slättområdet mer ur ett större perspektiv.

I sitt senare skede, efter Yoldiahavet, så ser Ancylussjön 7800 år före år 0. (9750BP) ut som på bild 3 nedan. Det är ett hopp på 1000 år, och trots den tiden har det inte hänt så mycket mer än att det längst ner, i söder av området, har börjat sticka fram mer land. Här har sjön Tisaren blivit till, och Sottern är på väg.

Efter Ancylussjön tar Littorinahavet vid. Det är detta hav som kommer att dominera och prägla Närkes slättområde under den senare delen av Mesolitikum, yngre stenålder i Sverige.

Under den här perioden (Littorinahavet) så väljer människor att bosätta sig i och i anslutning till den här viken som hela tiden fortsätter att förändras. Slättområdet nedanför viken börjar inledningsvis framträda som ett kustlandskap, med flera inre skärgårdar (bild nedan). Människorna i det här området börjar nu samla sig i större folkgrupper, och de uppför hällkistor, gravhögar, kultplatser, och de första fornborgarna.

Den här sidan uppdaterades senast: 2026-04-25