Närboås - Närkes födelseplats?

Innan jag redogör för vad jag hittat kring allt detta så vill jag dela med mig av några personliga saker rörande den här platsen. 

Som kanske många (några iallafall?) andra likt mig så har platsen besökts flitigt under barndomen och eller uppväxten tillsammans med föräldrar, för att främst då titta på ormar eller eventuellt sekundärt fåglar. Det är väl det som området, vanligast benämt Kvismaren för många, är mest känt för.

Det var först för bara några år sedan som jag blev varse att det stått en borg på toppen av kullen. Jag minns inte helt säkert var jag läste om den först, om det var i boken 'En bok om borgar' som jag då fick av en vän, där borgen nämns eller om det var genom mina tusentals timmar av kartsökande på Fornsök. Hursomhelst var det när jag tittade på kullen med Fornsök's lutning- och skuggningskartor som jag kunde konstatera: där syns ju en fyrkant klart och tydligt! Jag började genast leta och efterforska, för att sedan samla på mig allt jag kunde hitta om borgen.

Hur jag kunnat missa den under hela tiden kan jag inte begripa. Men jag är väldigt glad att jag blev varse den, för det jag nu vet om den är riktigt intressant, och spännande.

Vi kan börja med namnet på kullen. Idag heter den Öby kulle, på Lantmäteriets karta. Jag vet inte varifrån namnet kommer eller heller hur länge den hetat så (då jag inte efterforskat alls i det då jag valt att fokusera på tiden före). Om du som läser detta har någon information om namnet Öby, kontakta mig gärna så kanske jag lägger till informationen här, som kuriosa. 

Däremot har kullen haft ett tidigare, mycket äldre namn: Närboås eller Naerboahs. Och första gången namnet förekommer i idag bevarad skrift är år 1275. Då skriver och skickar Sveriges Kung Magnus Birgersson, även historiskt kallad Ladulås, ett brev därifrån, och ännu ett året därpå. 

Närboås lever ännu idag kvar i exempelvis Norrbyås som är det gamla sockennamnet, och strax norr om kullen ligger Norrbyås kyrka. 

Nedan, de båda breven som Kung Magnus skrivit från borgen på kullen:

Namnet Närboås tros enligt många komma ur När, och i 'Närkes kyrkor i ord och bild' (1928) J. L. Saxon, så kan man läsa att det i Närke ligger en ort som förr hetat När och dess socken Norrbyås, som tidigare hette Närboarnes ås eller förklarat: deras ås som bo vid När. Och att med När kan ha avsetts det sund som funnits mellan de numer avdikade Kvismaresjöarna. Författaren anser dock att det ändå är mer troligt att sjön Kvismaren längre tillbaks hetat När, dvs Sundsjön.

Och i 'Porträttgalleri från Närke' utgiven 1939 så skriver Bertil Waldén i bokens inledning just om Närke och dess namns ursprung. Han tar här upp tre olika tolkningar, där den sista han tar upp "förstone förefaller närmre till hands liggande", en tolkning av Johannes Schefferus som helt enkelt uttyder Närke som "landet där nere", åsyftande landskapets belägenhet i nedre Svealand (ett Nedre rike, min not.). Dock så fortsätter Waldén "Dessa utslag av etymologisk fantasi ha givetvis icke godtagits av den nutida, ventenskapliga ortnamnsforskningen" angående de tre tolkningarna, och tar upp Elof Hellquist och Adolf Noreen som på varsitt håll men snarlikt varann velat förklara Närke eller Nerike med att När skulle härstamma från Når=man (Hellquist) alternativt När eller Nar=inklämd (Noreen). Hellquists förklaring skulle innebära att närkingarna betyder männen medan Noreens förklaring betyder de inklämda - hopträngda, (mellan de berg som omger närkeslätten, min not.).

Waldén fortsätter med att ta upp "en helt ny tolkning som framförts av Jöran Sahlgren vilken numera kan betraktas som den allmänt vedertagna". Sahlgren anser att ett "Ur-Närke" står att finna vid "Närbo-arnas ås", dvs i Närboås numera Norrbyås socken, i hjärtat av den östernärkiska slättbygden. Det när=sund, som givit närboarna sitt namn, är enligt Sahlgren sundet mellan de numera torrlagda Kvismaresjöarna. Avslutningsvis skriver Waldén: "De fasta fornlämningarna och de talrika lösfynden från brons- och järnålder ge stöd för antagandet, att Norrbyås och angränsande socknar inom Askers och Sköllersta härader varit ett dominerande förhistoriskt bebyggelsecentrum", men tillägger att "Den äldsta genom fornfynd spårade mänskliga bosättningen går emellertid avsevärt längre tillbaka än till "närboarnas" tid. 

Det går alltså inte att med säkerhet säga exakt varifrån Närke fått sitt namn, bara att det är väldigt väldigt gammalt. Det nämns till och med av Snorre Sturlasson i hans Ynglingasaga (läs vidare: Ingjald illråde, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11964, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam)

Borgen då. Tidigare så tog jag upp att borgen omnämns i 'En bok om borgar', (1928) den är skriven av Ewert Wrangel, och där står det:  "Och till den äldre medeltiden hänföres det kvadratiska torn som stått på näset mellan de forna Kvismaresjöarna, Naerboahs Slott".

Att borgen var fyrkantig, eller åtminstone grunden till den, syns väldigt tydligt inte bara på Fornsök's lutning- och skuggningslager utan även vid ett besök på plats där markstenarna fortfarande är synliga. 

Lutningslager från Fornsök. Fyrkanten syns tydligt i mitten. Tyvärr syns också hur halva kullen är förstörd av täkt. 

Idag syns tyvärr inte mycket mer än markstenarna vid ett besök. Innanför den fyrkant som idag är kvar är det kraftigt beväxt med buskar. Nästan ingenting av den "grop" som Riksantikvarieämbetets anteckningar nämner syns. 

Från anteckningarna: "Gropen är 15x10m (N-S) och intill 1.7m djup. Den har minst 2 golvnivåer, den ena 0.7m under vallens krön, den andra 5x3m (N-S) är intill 1.7m under vallens krön. Den sistnämnda golvytan har delvis stensatt kant i V av 0.3-0.5m st stenar. Från gropens inre och djupare del leder mot Ö en gång, 7m lång och 2m bred". Det rör sig alltså om en stenlagd, förhållandevis stor, källare under borgtornet. Det är inte utan att jag tycker det är sorgligt att den, och kullen i stort blivit förstörd av äldre grus- och sandtäkt. Nu står det dessutom klart för mig varifrån de många stenar nedanför stupet på kullens östra sida kommer, jo från  källaren.

Det står också i slutet av anteckningarna: "Enligt tidigare anteckningar kallas borgområdet Slottsholmen eller Fruholmen. Lämningar efter en bro skall förr ha varit synlig, vilken ledde från Fruholmen till öns mark". Detta har jag faktiskt efterforskat men inte hittat något om, vare sig de två tidigare påstådda namnen, eller bron. Det vore intressant att få veta mer om detta.

Den fantastiska skissen över borgområdet.

Jag har utfört lite eget fotoredigeringsarbete där jag lagt på den skiss över borglämningen (fantastiskt ypperligt nedtecknad av Riksantikvarieämbetet) ovanpå lutningslagret från Fornsök och skalat ner den korrekt. Detta för att illustrera och visualisera. Se nedan:

Överläggning av skiss, gjord av mig (klicka för att förstora)

Jag har också tagit två bilder på plats, den ena från kullens västra sida och den andra från kullens östra sida. På de båda bilderna har jag sedan lagt på en bild av ett fyrkantigt flervåningstorn. Även detta för att illustrera och göra det möjligt att visualisera hur borgen kan ha sett ut när den stod där. Se bilderna nedan:

Från öst blickandes åt väst. Foto samt montage gjort av mig (klicka för att förstora)

Från väst blickandes åt öst. Foto samt montage gjort av mig (klicka för att förstora)

En uppdatering för mig åtminstone, och en trevlig sådan, var när jag alldeles nyligen av en slump sökandes efter mer information om just det här, är att man numer kan läsa på Länsstyrelsens informationssida om Öby kulle att de "under 2020-talet låtit genomföra en georadarundersökning och en laserscanning av Öby kulle". 

Och: "Av undersökningarna framgår att den källarförsedda byggnaden har en utsträckning av minst 17 x 12 meter och omges av en stor, närmast halvcirkelformad gårdsplan som är cirka 60 meter lång i nord-sydlig riktning. I slänten finns tre, eller möjligen fyra, möjliga husgrunder under markytan. En av terrasseringarna kan vara platsen för ett stolpburet hus, ett så kallat långhus, med en storlek av cirka 18 x 5 meter. Denna typ av byggnad är främst känd från förhistorisk tid, men förekommer även i äldsta medeltid".

Riktigt spännande måste jag säga!

Referenser och hänvisningar:

Kung Magnus brev från år 1275 har SDHK-nr: 969 och det från år 1276 har SDHK-nr: 998 i Svenskt Diplomatariums Huvudkartotek. Där finns datum, originaltext på latin samt högupplösta bilder på originalbreven.

En bok om borgar (1928) Ewert Wrangel, finns att läsa digitalt här: https://arkivkopia.se/bok/runeberg-omborgar

Stöd Projekt Runeberg! > https://runeberg.org/admin/sponsors.html

Riksantikvarieämbetets sida om borglämningen: https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/628d6512-55f7-4cb1-ba00-a2388e62e9c5

Länsstyrelsens informationssida om Öby kulle: https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96by_kulle

Den här sidan uppdaterades senast: 2026-04-25